Är Sverigedemokraternas människosyn kristen?

För några dagar sedan höll Joakim Lundqvist ett omdebatterat tal på Livets Ord där han i praktiken varnade kristna för att rösta på Sverigedemokraterna i höstens val. Efter det talet har svallvågorna gått höga i debatten på t.ex. Facebook, och flera personer har gett uttryck för stöd till Lundqvist eftersom man ofta argumenterar med att Sverigedemokraternas människosyn inte är förenlig med den kristna tron.

Lundqvist själv skrev en replik i Världen idag där han argumenterade för exakt denna tanke. Här följer ett utdrag ur Lundqvists replik:

”Kärnan i den judiskt-kristna människosynen är att alla människor är skapade till Guds avbild. Helt oavsett ålder, etnicitet, religion, hälsotillstånd eller social status, bär vi exakt samma värde i Guds ögon. Denna grundsyn gör den kristna tron globalt solidarisk till sin natur. När en människa lider nöd – oavsett vem, oavsett var – är vi kallade att göra vad vi kan för att hjälpa och underlätta. Det SD står för kan snarare beskrivas som nationalistisk solidaritet – tanken om att den egna gruppen, nationen, etniciteten är lite mer värd och förtjänar större privilegier än andra.”

Efter att ha läst både Lundqvists replik i Världen idag samt vad et antal kristna skriver på Facebook, vill jag därför titta på ett antal bibelverser som pratar om denna fråga, så att vi får en biblisk grund för dom påståenden som jag vill komma med, samt dela mina tankar om vad dessa bibelverser betyder.

”Om någon inte tar hand om sina närmaste, och särskilt sin egen familj, så har han förnekat tron och är värre än den som inte tror.” (1 Timoteus 5:8)

Jag är personligen en familjefar med fyra barn. När jag får lön, så ser jag först och främst till att betala hyran och köpa mat för min egen familj, för mina egna barn. Om jag skall vara helt ärlig så måste jag erkänna att jag aldrig har betalat hyran för någon annan familj, även om det finns många hemlösa och andra människor i Uppsala som har et stort behov för hjälp med att finansiera en bostad. Och även om jag ibland har gett pengar till olika projekt som går ut på att ge mat till fattiga människor, så måste jag erkänna att dom pengarna bara är en liten bråkdel jämfört med vad jag har betalat för min egen familjs boende, mat och andra kostnader.

Betyder detta då att jag inte uppför mig som en kristen? Nej, tvärt emot! Paulus skriver faktiskt att man som kristen först och främst har ett ansvar för sina närmaste, sin egen familj. Som familjefar är det faktisk helt rätt att när jag får lön, så skall jag dela människor in i ”vi” och ”dom”, och betala för min egen familj innan jag börjar hjälpa fattiga människor.

”Om det finns någon fattig hos dig, en av dina bröder, i någon av dina städer i det land som Herren din Gud ger dig, ska du inte förhärda ditt hjärta eller stänga din hand för din fattige broder, utan villigt öppna din hand för honom och villigt låna honom vad han behöver i sin brist … Fattiga kommer nämligen aldrig att saknas i landet, därför befaller jag dig: Du ska villigt öppna din hand för din broder, för de behövande och fattiga i ditt land.” (5 Mosebok 15:7-11)

När Moses här pratar om att hjälpa fattiga människor, så delar han in dom i tre olika prioriteringar: 1) Först kommer ”en av dina bröder.” 2) Sedan kommer fattiga ”i någon av dina städer”. 3) Därefter kommer fattiga ”i det land” där du bor. Här har vi en klar indelning som görs av Gud – inte av Sverigedemokraterna – i vi och dom. Gud har en rangordning på vilka fattiga människor man skall hjälpa.

Båda dessa verser som vi hittills har tittat på, pratar om hur individen skall agera. Men hur skall så en stor organisation, som t.ex. en församling, agera? Paulus pratar också om detta i sitt första brev till Timoteus:

”Hedra änkor, dem som verkligen är änkor. Men om en änka har barn eller barnbarn, ska dessa först och främst lära sig att visa respekt för sin egen familj och ge tillbaka vad de är skyldiga sina föräldrar. Detta är rätt inför Gud.” (1 Timoteus 5:3-4)

När Paulus skriver till pastorn i församlingen, ger han instruktioner om att församlingen skall ta hand om änkor, som ofta var mycket fattiga på Nya Testamentets tid. Men Paulus säger också att om änkorna har barn eller barnbarn, så är det först och främst familjens plikt att ta hand om änkorna. Då har församlingen ingen plikt att hjälpa till. Änkorna skall alltså delas in i två grupper: Dom som har en familj som kan hjälpa, och dom som inte har det.

Där som jag tycker att Lundqvist går fel, är när han säger att den kristna tron är ”globalt solidariskt”. Min åsikt är att Bibelns budskap pratar om ansvar och inte solidaritet, och Bibelns budskap om ansvar säger att du först och främst har ansvar för din egen familj, sedan för din stad, och sedan för ditt land. Det finns inte en enda bibelvers som säger att man som kristen har ansvar för hela världen.

Tankarna om global solidaritet kommer från socialismen, inte från Bibeln. Det är den socialistiske ideologin som gör att partier i Riksdagen tror att dom har rätt att ta pengar från en grupp människor för att ge det till en annan grupp människor. Det är denna socialistiska ideologi som t.ex. gör att Försäkringskassan oftare och oftare vägrar att ge bidrag till svenskar som är sjuka, eftersom regeringen bara under dom senaste fyra åren har använt 212 miljarder kronor på initiala kostnader för invandrare. Det är denna socialism som gör att svenska kommuner använder miljontals kronor för att köpa nya bostadsrätter åt asylsökare samtidigt som många svenska pensionärer inte har råd att bo kvar i sina bostäder.

Och det är dessa socialistiska tankar som har styrt både den rödgröne regeringens politik samt Alliansens politik när dom hade regeringsmakten. Man tar från den ena gruppen människor för att ge till en annan grupp människor.

”Vi tycker att svenska pensionärer är rika, och immigranter är fattiga, så därför tar vi ifrån dom rika svenska pensionärerna för att ge till dom fattiga immigranterna.” Detta är socialism, inte bibliskt.

”När vi var hos er gav vi er denna föreskrift: den som inte vill arbeta ska inte heller äta. Men vi hör att vissa bland er lever oansvarigt. De arbetar inte utan gör allt möjligt annat. Sådana befaller och förmanar vi i Herren Jesus Kristus att arbeta i lugn och ro och äta sitt eget bröd.” (2 Tessaloniker 3:10-12)

Bland alla asylsökare som har kommit till Sverige dom sista åren, finns det självklart folk med många olika motiv. Men faktum är att väldigt många av dessa är vad man kan kalla för ”välfärdsmigranter,” dvs. personer som vill immigrera till Sverige eftersom Sverige är en av världens mest generösa länder när det gäller välfärd för just migranter. Det är människor som har åkt genom hela Europa, men som inte valde att ansöka om asyl i andra europeiska länder eftersom dom ville till det generösa Sverige. Det bibliska svaret på detta är att dessa människor lever oansvarigt och inte skall äta. Det är med andra ord totalt obibliskt att ta pengar från svenska pensionärer och sjuka och ge pengarna till välfärdsmigranter.

Slutligen vill jag säga att det verkar för mig som att Lundqvist inte förespråkar en biblisk politik utan en socialistisk politik där eliten i Riksdagen skall bestämma vilka svenskar man skall ta pengar ifrån och vilka immigranter man skall ge dom till. Min åsikt är att Sverigedemokraterna har en mycket mer biblisk välfärdspolitik än den socialistiska som t.ex. Kristdemokraterna har varit med på att genomföra under sin tid vid makten. Det är överhuvudtaget inte bibliskt att ta pengar från sina egna gamla och sjuka människor för att ge dom till välfärdsmigranter.

”När en människa lider nöd – oavsett vem, oavsett var – är vi kallade att göra vad vi kan för att hjälpa och underlätta.” Nej, enligt min åsikt är detta inte bibliskt. Det bibliska är att vi är kallade att först och främst hjälpa dom som står oss närmast, och om vi inte gör det, så är vi ”värre än den som inte tror.”

”Det SD står för kan snarare beskrivas som nationalistisk solidaritet – tanken om att den egna gruppen, nationen, etniciteten är lite mer värd och förtjänar större privilegier än andra.” Nej, här tror jag att Lundqvist har missuppfattat. Det handlar inte om vilken grupp som mer värd, men om vilken man har störst ansvar för.

(Foto av Politikerveckan Almedalen, CC-by-sa-2.0 licens.)