Att vända andra kinden till – är det bibliskt eller inte?

”Om någon slår dig på högra kinden, vänd då också andra kinden mot honom. Om någon vill dra dig inför rätta och ta din tunika, så låt honom få manteln också. Om någon tvingar dig att gå med en mil, så gå två mil med honom.”

Detta skriftställe från Matteus 5:39-41 är förmodligen en av de mest misförstådda skriftställen i Biblen. Kristna har tyvärr ofta tolkat detta skriftställe som en befallning om allmän pacifism, att Gud aldrig vill att man skall försvara sig mot attacker, och bara låta andra människor köra över dig, din familj och din nation.

I grund och botten beror sådana missförstånd på att man drar Jesus ut ur sin judiska bakgrund och man tror att Jesus på något sätt förkastade det gammaltestamentliga tänkandet, vilket är långt från sanningen. Detta har tyvärr ofta lett till att det har varit extra enkelt att utnyttja kristna.

Låt oss först titta på en sak som Jesus inte säger i detta skriftställe:

”Om någon skär av dig högra armen, så ge honom den vänstra armen också. Om någon vill ta din bil, så låt honom ta ditt hus också. Om någon tvingar dig att springa maraton, så skall du fullfölja en iron man.”

Vad är skillnaden på det som Jesus faktisk sa och det som jag skriver att Jesus inte sa? Skillnaden är att Jesus talade om små problem, som antingen inte orsakar permanent skada alls, eller bara ringa skada, och som bara gör ont en kort tid. Jesus sa aldrig att du skall tillåta andra att orsaka stor skada på dig själv eller din egendom.

Ett annat exempel på vad Jesus inte sade:

”Om någon slår din fem år gamla son på högra kinden, så skall du erbjuda dom att också slå din tvååriga dotter på den vänstra kinden.”

Något som man måste komma ihåg, är att Gud förväntar sig att personer som har en ledarställning skall vara herdar för fåren, och det innbefattar att man skall försvara dom fåren man leder.

Det betyder t.ex. att en pappa har en gudagiven plikt att försvara sin familj, att en chef på jobbet skall ställa upp för sina anställda, att en pastor skall hjälpa sina medlemmar med att urskilja falska läror, och att samhällets ledare skall se till att kommunen och nationen är trygg.

David och Jesus är två bibliska exempel på vad Gud förväntar sig av herdar. David slog ihjäl både lejon och björn när dom ville attackera fåren. Jesus säger i Johannes 10:11-13: ”Jag är den gode herden. Den gode herden ger sitt liv för fåren. Den som är lejd och inte är herden som äger fåren, han överger fåren och flyr när han ser vargen komma, och vargen river dem och skingrar hjorden. Den som är lejd bryr sig inte om fåren.” Jesus förväntar sig att sanna herdar står upp och försvarar fåren när vargen attackerar.

I Romarbrevet 13:4 säger Paulus: ”Men gör du det onda ska du vara rädd, för överheten bär inte svärdet utan orsak. Den är en Guds tjänare, en hämnare som straffar den som gör det onda.”

Paulus säger här att samhällets ledare är Guds tjänare, och han har givit dom auktoritet för att straffa det onda. Det innbefattar skydd mot kriminalitet: Gud förväntar sig att samhällets ledare skall vara folkets herdar genom att ha poliser, domstolar och fängelser för att skydda invånarna mot kriminalitet. Det innbefattar också skydd mot militär intervention: Gud vill att samhällets herdar skall vara redo att försvara folket med vapen om en främmande makt vill attackera, och om nödvändigt vid att alliera sig med andra nationer i samma sits. Det innbefattar också skydd mot kriminella infiltratörer: Gud vill också att samhällets ledare skall förhindra ”vargen” – eller potensiella kriminella – från att ta sig in i samhället där vargen kan skada individer, om nödvändigt med hjälp av gränsvakter och krav om pass och visum.

När det gäller frågan om mottag av flyktningar, kan det därför vara stor skillnad på vad samhällets ledare och kyrkans ledare skall göra. Guds församling har en kallelse att älska alla människor, att ge dom evangelium och att vara ett exempel på att korset är tillgängligt för alla. ”Refugees welcome” står det på en stor skylt på Livets Ords kyrka, och det är så som Gud vill att församlingen skall bemöta alla människor, och specielt dom som har det svårt.

Samtidigt är det så att samhället måste vara mycket mer restriktiva med sin ”kärlek” än vad kyrkan är. Samhället skall inte ”älska” terrorister, för samhällets skyldighet är att skydda folket mot våldsbejakare, på samma sätt som en pappa inte skall öppna upp sitt hem så att pedofiler får sova på barnens rum. Om herdarna inte tar detta ansvar, då kommer det kanske en dag då dom måste erkänna: ”Vi har varit naiva.”

Det är därför ingen motsättning mellan att en kristen hjälper flyktingar både praktisk och vid att predikan evangelium, och att man som medborgare i ett demokratisk samhälle röstar på ett parti som vill ta sitt ansvar för att skydda nationen. Det ena utesluter inte det andra. Kyrkans kallelse och regeringens kallelse är inte den samma.

Med vänlig hälsning,
Jon Andersen